God fortsättning på det nya året .
Sista bloggen för ett tag kommer här , för jag lovade ju att skriva ner hur det var att byta klaff , och så här 23 dagar efter op. kan jag väl säga att jag mår förträffligt . Faktiskt ofattbart bra om man jämför med alla andra jag pratat med som gjort liknande operation.
Dag -1 Måndag
Kl 10 dagen innan operationen skulle man vara inne. Tyckte det var att förstöra en hel dag , men dagen gick faktiskt åt till att bekanta sej med de andra 4 som skulle göra liknande operationer , till provtagningar, röntgen och att titta på informationsfilm . Dagen avslutades med att tvätta sej i sådan hemsk svinto-tvål och ta på sej rena kläder. Toppsa näsan med bakteriedödande salva och bädda ner sej i steril säng.
Dagen D Tisdag
Ingen frukost så klart och så samma procedur med tvål och kläder igen. Man rullades ner till operation och fick där lugnande medel ( inte för att jag var orolig alls) , och en kanyl sattes i vardera arm. Narkosen lades och när jag sov så sattes ytterliggare en stor kanyl med massor av kanaler in i halsvenen .
Operationen tog 3-4 timmar och anses vara en ganska ofarlig operation . Ren rutin för läkarna men däremot så är det kanske en av de värsta att göra rent ingreppsmässigt med söndersågning av bröstkorg. Man leder om hjärtat och efter så ligger man i respirator ett tag tills man klarar av andningen . Respiratorn var det jag oroade mej för mest , för flera har sagt att de kommer ihåg det . Men i mitt fall kommer jag inte ihåg ett dugg .
Jag vaknade upp på intensiven och det första jag ser är en man som står 10 cm från ansiktet och säger med pipig röst att jag grät under uppvaket och frågar om han får badda mitt ansikte . Hmmm ....vem bryr sej i det läget...jag kraxar fram något svar .....varpå han baddar och berättar friskt om sina skönhetsoperationer ....varför han op sej ....hur tyckte jag han såg ut ??? Att vakna upp till den killen kan få de flesta att önska att man fick dö i lugn och ifred !! Efter att ha legat i respirator är det inte lättaste att prata alls .
Helt plötsligt kommer en kvinna in i rummet med en telefon i örat .....hon säger
- Hon har vaknat ....vill du prata med henne ? Sedan ger hon telefonen till mej och det är Stefan som ringt . Vet inte vad jag sa ....men var nog inte så pratsjuk .
Jag är så pass stabil så jag får hoppa över lätt-intensiven och förflyttas till sal med en gång . Där lämnas man ensam och man är ju lite vilsen på vad som har hänt och hur man ser ut .
Men jag hade ju läst en massa och det stod ju att man skulle ta sej upp så fort som möjligt så jag vet att jag funderade på hur det skulle gå till .
Man får inte använda armarna utan de skulle korsas över bröstet för att hålla ihop bröstkorgen. Man har två slangar som drängage som sitter insydda på översidan av hjärtat .....ner under revbenen ...ut genom magen på vänstersidan. Slangarna var kanske på 7,5 mm så de var inte små och var dragna kanske 20 cm genom kroppen.
2 elektroder stack ut genom magen direkt under revbenen under hjärtat ...kalla det "snabbstart" om hjärtat skulle stanna . Kanyler i båda armar samt i halsen , bärbart ekg med låda satt fast i kroppen samt en kateter med påse .
Där låg jag och funderade på hur i helskotta skulle jag komma upp med det där .
Men på något sätt lyckades jag få upp benen över sängkanten och sedan ta mej upp i stående .
Men nej .....det där fick jag inte göra själv sa en sjuksköterska som kom inrusande , utan jag fick vänta till dagen efter då en sjukgymnast skulle hjälpa mej .
Man brydde sej inte så mycket om något direkt efter op. Man var innesluten i en liten bubbla och all kraft gick åt till att andas ....inte så mycket mer.
Dag 1 . ¨Sov ganska gott och mådde på morgonen ( efter omständigheterna) ganska bra . Frukost gick inte att få i sej utan det blev 9 dagars fasta i stort sett , för ingenting smakade bra och jag var heller inte hungrig det minsta. Inte röksugen heller för den delen .
Framåt eftermiddagen så började dock alla smärtstillande preparat gå ur kroppen , så under kvällen låg jag med värk från helvetet. Man är ju heller inte bra på att be om hjälp så när de fick se det så fick jag lite bannor igen . Det är svårt att få bort svår smärta , man ska bryta det på tidigt stadium för bästa effekt .
De sprutade in morfin i halsen , men det lindrade inte ett dugg.....då tog de något ännu effektivare som jag inte vet vad det var .....men jag somna som en klubbad säl och vaknade inte upp förrän morgonen därpå utvilad och mådde jättebra .
Dag 2 Torsdag Mådde mycket bättre och var uppe och gick med rullator på förmiddagen och utan rullator på eftermiddagen . Gick på sjukgymnastik och kunde gå till matsalen utan problem.
Enda problemet var andningen som inte blev bättre och jag fick därför inte vara borta länge från sängen utan var tvungen att ha syrgas genom näsan.
Dag 3
Problemen med andningen tilltar och fortsätter . Och jag får mest ligga i sängen med olika masker över mun och näsa och andas . Förflyttning ska ske dag 5 till Norrköping men med så taskig andning som jag hade så får jag inte åka sjuktransport utan måste åka ambulans.
Dag 4 Lördag
Ska hämtas av ambulans kl 1 på dagen och då ligger jag färdig . De kommer inte riktigt då utan kl 23.30 på natten så det blir att åka ambulans . Men helt underbart att få andas den luft som var den natten för det är över 10 grader varmt ute.
Dag 5
En manlig sjuksköterska i Norrköping funderar över varför jag inte kunde syresätta mej . Han kom då på att han skulle ta ett enkelt HB . Sagt och gjort och där visade det sej att jag inte hade tillräckligt med blod. Så enkelt !!
Det blev att fylla på några påsar och direkt efter någon timme kände jag hur livet återkom och hur andningen lugnades . Varje påse tar 4 timmar att få i sej . Utan blod fylls inte de små blåsorna i lungorna och man kan inte tillgodogöra sej syret.
Helt underbart att kunna andas igen utan att behöva tänka på varje andetag..
Dag 6 Måndag
Bestämde mej för att jag hade fått nog av sjukhus och med alla värden på väg upp , och när jag var så rörlig i övrigt så kunde de inte säga så mycket utan jag fick åka hem .
Av oss som opererade oss då så var jag först hem , men jag är ju lite allergisk mot att ligga still så där ;- ) får så ont i kroppen och blir rastlös , så det var kanske inte vad läkarna ville , men vad kunde de säga .
Det blev utskrivning och jag och en annan företagare kom ut med en sjukskrivning på en månad medans andra som gjort samma ingrepp kom ut med två månaders sjukskrivning . Att inte få köra bil var också förhandlingsbart. 2 veckor för oss och 4-6 veckor för de andra ....märkligt det där .
Vi står väl också själva för vår första del av sjukskrivningen och dessutom har vi förlagt det så att det inte ska belasta jobb med att vara sjukskrivna över julhelgerna ;-)
Dag 7 och 8
Jag blir snabbt bättre hemma . Provar att promenera några 100 meter. Äter fortfarande inget , men håller mej vaken mer och mer .
Dag 9 Julafton
Helt plötsligt återvänder matlusten....och är det någon dag som är bättre än andra så är det just julafton.
Barn och barnbarn och mina föräldrar kommer och jag orkar med hela dagen utan problem. Så himla lycklig !!
Efter detta har det bara blivit bättre för varje dag och nu ....drygt 3 veckor efter op så kan jag i stort sätt säga att jag inte känner så mycket längre. Jag går i fullfart ( nästan) en normal promenad och såren är läkta . Bröstbenet gör sej påmind ibland , så man får vara noga med att inte lyfta något , annars är allt jättebra.
Jag är riktigt jäkla nöjd med allt , och även min egen insats. Det lönar sej att vara tjurig, envis kärring ibland ;-)
Nu till Erlands blogg som jag bara måste kommentera !!!
Allt fler är positiva skriver han och det är absolut inte sant . Snarare är det väl så att vi aldrig har haft ett så turbulent år med protester . Det mesta handlar om demokratifrågor , där oppositionen inte får vetskap och underlag på vad som händer.
Men också inom kommunhuset där våra tjänstemän slutar i löpande band . Inget ledarskap och ingen kunskap är det man hör , men också hur de kör över folk .
Informationsmöte om centrum i Viken , kan man väl i det närmaste kalla parodi. Ingen hör något , ingen kan säga något och ingen vet vem personerna som sitter med informationen är . Men momentet är gjort och då kan man skriva att man haft infomöte.
DET är något som måste lösas med det snaraste ! Demokrati är något som måste finnas för väljarna som ska ha en andra åsikt .
Och tjänstemän måste ha ledarskap och bra arbetsförhållande för att vara trygga och stanna . Inte OK alls att inte kunna ge någon ekonomisk redovisning på flera månader för ingen kan sina saker för en kommun...... eller hur ?
Mentaliteten i de som sitter i företagsgruppen och den filosofi de sprider bidrar INTE till att företagklimatet blir bättre ....snarare tvärtom !!
Visionen ....ja den är väl 5 år nu och inte tusan finns det några stolpar hur tjänstemännen ska jobba för att uppfylla den . Den har börjat kallna !!
Budgeten är i balans säger han ....ja det vore väl konstigt annars. Men förra året hann vi knappt in på nya året innan budgeten var i obalans , och det är ju rätt dåligt att man inte har bättre koll.
Sedan finns det ju det som jag håller fullkomligt med om . 24 miljoner för vårt stora antal flyktingar . Låt det gå till att se till att de kommer i arbete ....men då har vi ju problemet med attityden till företagande . Kanske dags att se över hela den organisationen ? Garveriet vill ha dubbelt upp för de ensamkommande flyktingbarnen . Ja det är ju bra .....MEN de finns ju snart i Gusum så är det inte Gusum som bör få de pengarna ?
Lite om detta och detta år ska helt och hållet ägnas åt mej själv ! Funderar så klart på hur jag ska kunna hålla mej ifrån de händelser som sker i kommunen och har då kommit fram till att det bästa vore att bli turist i kommunen istället.
Har jag adress i annan kommun får vi plötsligt 16.000 tusen extra om året att "turista" för . Skulle då kunna ha en väldigt massa roligt för de pengarna och dessutom bara göra reklam för det som finns att förlusta sej på här .
Är inte det en bra ide så säg ???
Önskar er en riktigt härlig fortsatt 2016
Kram